historik

Ateljéföreningen

vid Härke Konstcentrum bildades ganska omedelbart efter flytten från Konstnärsgården hösten 1992 och den första interimsstyrelsen bildades den 15 september samma år. Det hade även funnits några ateljéer på Konstnärsgården, men det förekom inget organiserat samarbete dem emellan. De som hade haft ateljéer där flyttade över sin verksamhet till Härke så snart lokalerna blev iordningställda.

Den byggnad som finns i Härke uppfördes på sin tid som ålderdomshem åt Frösö köping vars kommunvapen fortfarande finns kvar vid byggnadens entré. Efter att huset hade tjänat ut som ålderdomshem (det hette så på den tiden), fungerade det som tillfälliga studentbostäder åt elever vid Mitthögskolan.

Så snart beslutet om inrättandet av ett konstcentrum vid Härke hade fattats, började ombyggnaden av huset. I byggkommittén ingick från konstnärernas sida Odd Larsson och Carl-Olof Tronje. De såg till att lokalerna blev så ändamålsenliga som möjligt. Det blev tolv nya ateljéer, några lämpade för keramik och andra för måleri och näraliggande tekniker.

Den första tiden var det ganska stor omsättning på ateljéinnehavare, men flera av de som var med från början finns fortfarande kvar på Härke.

Till ateljéföreningens uppgifter hör till stor del skötsel av en gästbostad och av gemensamma utrymmen. Föreningen har även hand om en ateljékö som fördelar ateljéer bland de sökande.

I huset finns också en utställningslokal som efterhand har utvecklats till ett permanent galleri. Förutom detta har föreningen en viss utåtriktad verksamhet som studiebesök av skolor och konstföreningar, ibland under olika former av öppet hus ­eller öppna ateljéer.

Sammanfattningsvis så har ateljéföreningen varit bra för konstnärerna på Härke även om det har medfört en hel del ideellt arbete för konstnärerna.

Text av Lars Nylund 2012 till jubileumsskriften som utgavs i samband med utställningen K.75. Då firade Ateljéföreningen 20 år, Drejeriet 25 år samt Östersunds kollektiva grafikverkstad 30 år.

Östersunds kollektiva grafikverkstad

Allt började med en grafikpress och ett antal drivande konstnärer som ville arbeta med grafik. En av konstnärerna var Karin Bernholm som intervjuats av Anna Erlandsson. Karin hade utbildat sig i grafiska tekniker och bestämt att det var det hon ville jobba med i framtiden. Problemet var att det inte fanns någon verkstad.

Karin berättar i intervjun med Anna: ”En dag tänkte jag: Annika Persson har ju en press. Så jag ringde upp Annika. ”Om jag lyckas skaffa en lokal, kan du låna ut din press då?” Visst. Annika tyckte det var ett bra förslag.”

Karin fortsätter: ”Jag ringde upp till kommunen och sa att vi var fem konstnärer som ville starta en kollektiv grafikverkstad. Har ni nån lämplig lokal? På kommunen svarade en man direkt att det fanns en lokal i Brunflo. I Gusta kunde de få hyra övervåningen i ett litet hus. Den var väldigt liten, hade dålig belysning och inte alls ändamålsenlig för verksamheten men den var billig. Och det fanns vatten och elektricitet. Annika, Lars och Karin åkte ut till Gusta för att inspektera lokalen. De blev överförtjusta trots allt. På stående fot bestämde de sig för att hyra.”

Lars Nylund berättar om fortsättningen av föreningens historia i ”Jämten” från 2003 att politikerna i Östersunds kommun nu blev mer engagerade i konstnärernas villkor och behov av lokaler. Efter en studieresa till Stockholm började man driva frågan om att den s.k. Petterssonska gården skulle bli ateljéer och grafikverkstad.

Lars fortsätter: ”Fastighetskontoret avrådde från inflyttning. Konstnärernas entusiasm gick dock inte att hejda och i december 1981 flyttade de första konstnärerna in. Grafiken flyttade från Gusta i Brunflo in i det mindre boningshuset där det även fanns en liten lägenhet för gästande konstnärer. I grafikverkstan utökades tryckmöjligheterna genom inköp av en stor domeijpress och akvatintrum inreddes i källaren.” På så vis startade Föreningen Konstnärsgården i Odensala 1982.

Karin fortsätter: ”Eftersom verksamheten i grafikverkstan nu var ganska omfattande, anställdes Odd Larsson 1991 på halvtid. I tjänsten ingick att planera och projektera för en ny kollektivverkstad ute i före detta Härke ålderdomshem på Frösön. När det hela förverkligades 1992 separerades verksamheten i två enheter, Östersunds kollektiva Grafikverkstad och Härke Ateljéförening. Den övergripande paraplyorganisationen blev Härke Konstcentrum. Äntligen hade ett riktigt centrum för konsten skapats!”

Sedan dess har verksamheten i grafikverkstan bara vuxit. Idag finns möjlighet att arbeta med flera olika tekniker som högtryck, djuptryck, serigrafi och fotopolymer. Verkstan har anpassats till hälso- och miljövänliga arbetssätt, och är en s.k. Nontoxic-certifierad verkstad. En workshop med Keith Howard, USA, hölls 2008. Han har utvecklat nya, mer miljö- och hälsovänliga tekniker inom konstgrafiken. Deltagarna kom från hela Sverige och två från Storbritannien.

Flera kurser har genomförts under årens lopp, både för medlemmar och gästande grafiker.

Verkstan har utrustats med hjälp av bidrag från Statens Kulturråd och många medlemmars ideella arbete. Idag finns en väl fungerande grafikverkstad och många aktiva medlemmar som bär upp verksamheten.

Text av Kristina Wrang 2012 till jubileumsskriften som utgavs i samband med utställningen K.75. Då firade Ateljéföreningen 20 år, Drejeriet 25 år samt Östersunds kollektiva grafikverkstad 30 år.